konventtider
Två helger i rad nu har jag varit på konvent i Stockholm. Förra helgen var det Nike ambition tour och nu i lördags The Academy som höll i en inspirationsdag. Nike konventet var som alltid bra - en rolig step, helt i min smak, med Per Markusen; en Bollywoodinspirerat dansklass med Agneta Antonsson, följt av Yoga med Anna Paringer. Efter lunch var det Forza som gällde och jag blev minst sagt glatt överraskad. Min första tanke var - hur ska jag stå ut att i en timme slå framför kroppen med ett låtsassvärd i trä, men jisses, det var ju riktigt häftigt. Mycket teknik, vilket tilltalar mig, och faktiskt en stor utmaning att göra det snyggt och rätt. Efter Forzan, som bör tilläggas gav mig vattenblåsor i händer och träningsvärk i rygg, körde Fredrik Sjöberg en dansaerobics som kanske inte var det bästa han åstadkommit.. Men, han äger som alltid scenen och bara briljerar. Dagen avslutades med 40 minuter core.
The Academy-dagen var av en lite annan genre, med inte så mycket instruktörer bland deltagarna - det var i varje fall den känslan jag fick. Nivån på konventet som helhet var kanske inte heller helt i stil med Nike och Safe, men, tack vare Omid Dadary var dagen räddad. Vilken stjärna. Så jäkla cool! Han körde skiten ur oss i en jazz-inspirerad dansklass där han körde fyra-fem piruetter i följd utan att sätta ned en endaste liten tå i golvet. På eftermiddagen körde han dessutom en step-klass - som egentligen inte var särskilt märkvärdig i sig - men som tack vare honom blev nåt alldeles speciellt. Dansaerobicsen med Linda "nånting" var bara för mycket - skränigt ljud, vardaglig koreografi och silikon. Efter en kvart gav jag upp, irriterad och rädd för att ha ådragit mig tinnitus. I omklädningsrummet mötte jag Anna PT som gett upp av precis samma skäl. Denna dag avslutades med ett cirkelträningspass typ militärbana - skitskoj men jobbigt eftersom dagen varit lång.
The Academy-dagen var av en lite annan genre, med inte så mycket instruktörer bland deltagarna - det var i varje fall den känslan jag fick. Nivån på konventet som helhet var kanske inte heller helt i stil med Nike och Safe, men, tack vare Omid Dadary var dagen räddad. Vilken stjärna. Så jäkla cool! Han körde skiten ur oss i en jazz-inspirerad dansklass där han körde fyra-fem piruetter i följd utan att sätta ned en endaste liten tå i golvet. På eftermiddagen körde han dessutom en step-klass - som egentligen inte var särskilt märkvärdig i sig - men som tack vare honom blev nåt alldeles speciellt. Dansaerobicsen med Linda "nånting" var bara för mycket - skränigt ljud, vardaglig koreografi och silikon. Efter en kvart gav jag upp, irriterad och rädd för att ha ådragit mig tinnitus. I omklädningsrummet mötte jag Anna PT som gett upp av precis samma skäl. Denna dag avslutades med ett cirkelträningspass typ militärbana - skitskoj men jobbigt eftersom dagen varit lång.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home