RAID Uppsala 2005

Jag måste börja med att säga att arrangörerna till raiden hade lyckats pricka in kanske en av de vackraste höstdagarna som gick att hitta. Det var en ren fröjd att ge sig ut i den friska luften för ett par timmars motionerande - och superkul! Trots att slutresultatet inte blev så lysande så tyckte jag det var fantastiskt roligt - möjligen har jag här hittat sporten som passar mig perfekt.

För min del började dagen runt 7.30 med en stor portion havregrynsgröt-special samt en shaker med carboloader, innan Magnus plingade på dörren och det var dags att bege sig till tävlingsområdet vid Fyrishov. Klockan 9.00 delades kartor och nummerlappar ut varpå vi hade nästan två timmar på oss att planera vägval för de olika orienteringsmomenten. Det var en riktigt kall morgon - första dagen då mössa kändes som en självklarhet - och det blåste ganska rejält. Klockan 11.00 gick starten. Tävlingen inleddes med en prolog om 2 km löpning - den etapp som enligt min mening var den absolut jobbigaste av allt. Efter prologen bar det raka vägen ned till ån för att sedan paddla nedströms till Kvarnfallet, stämpla, vända upp igen, förbi fyrishov ca 2km, stämpla, och vidare tillbaka till tävlingscentrum. Efter paddlingen åkte överdragsbyxorna av och löparskorna på och de bar av på en 5km stadsorientering inne i Uppsala. Den här etappen gick mycket bra - rakt på alla kontroller och jag kände mig stark och pigg. Mitt under orienteringen skulle man klara av ett äventyrsmoment nere vid fyristorg som innebar repfirning nedför en 9 meter hög vägg samt traversering över ån. Eftersom endast en i laget skulle göra det, och jag som alla vet dras med min höjdskräck, så fick Magnus ge sig på detta - och lika bra var det för det fixade han galant.



Efter första orienteringen bar det iväg på MTB. Tyvärr gjorde vi en rejäl orienteringstabbe mellan kontroll 1 och 2 när vi skulle ta oss från Librobäck till Herrhagen... Denna miss, som resulterade i att vi hamnade i Ströbylund innan vi slutligen bakvägen kunde ta oss till den tipphög där kontrollen var placerad, kostade oss nånstans mellan 15-20 minuter. Attans! Resten av cykelorienteringen gick dock riktigt bra och allt kändes hoppfullt. Jag som hade ställt in mig på rejält stela ben efter närmare två timmars cyklande kände mig till min förvåning oerhört lätt och pigg och såg genast fram emot att springa oss kräkfärdiga under sista etappen, orientering ca 7.5 km. Men, så hände det som inte fick hända - Magnus knä pajade! En trolig överansträngning ledde till att löpning var nästintill otänkbart, tyvärr, men vi bröt aldrig utan Magnus kämpade på med sitt halta knä. Sista etappen tog dock närmare 1 1/2h och sluttiden stannade på 5.51. Men, så är ju också en av svårigheterna med multisport att man faktiskt tävlar lagvis - sannolikheten att en av deltagarna skadar sig på ett eller annat sätt är ganska stor och hela lagets resultat beror av den gemensamma prestatonen. Det är ju det som är delar av charmen också. Lite snopet kandes det dock att gå i mål utan att ha kört slut på sig....

Sammantaget kan jag bara säga - ser redan fram emot nästa år, och då jäklar!

Ps. Olle och Micke ställde också upp i raiden, men de galningarna körde den långa varianten. Sluttiden blev för deras del 10h och 20min, vilket fick som följd att inte ens partypojken Micke orkade ta sig ut på "lokal" på kvällen. Starkt jobbat grabbar! Ds.