Mountainbikejakt

I eftermiddags försvann strömmen i HELA Uppsala, och när man enbart jobbar med datorer som jag gör så finns det liksom ingenting vettigt att ta sig till i det läget. Därför åkte jag ned på stan och började kolla in mountainbikes :o) Först var jag på cykelcity. Tyvärr hade han inget i min storlek (detta ständiga problem...) men Olle slog till på direkten - en heldämpad Merida som kostat 17 papp men som var nedsatt till halva priset - inte illa! Turnén fortsatte dock till cykel & skidstället, som turligt nog hade en av sina återförsäljare på plats. Eventuellt kunde han få fram en heldämpad Trek Fuel 70 med skivbromsar i en ramstorlek som passar mig. Jag ska få besked imorgon. Om det dessutom blir så att även Erika ska ha en så kunde han nog gå med på att göra nåt åt prislappen sa han... Men, jag ska avvakta till efter torsdag, för då har jag och Erika planerat in en leta-cykel-tur till Stockholm. Jag har till och med bokat tid för "personlig shopping". Coolt va!

Trek

Provsimning av våtdräkter

Midsommarhelgen har tillbringats i mina hemtrakter i Värmland och det har varit en alldeles fantastisk helg, i varje fall enligt min utsago. Vädret har varit helt underbart - sol och varmt och riktig svensk sommarkänsla - och vi har hunnit både koppla av, träna lite, äta stora mängder mat och roa oss. Bland annat så testade Beckan, Stensmo och jag våra våtdräkter genom ett dopp i Töck. De andra var dock lite coolare än jag och simmade över sjön och tillbaka igen. Jag nöjde mig ett par meters testsim på tryggt avstånd från bryggkanten. Slutsats: Med ett par handskar som täpper igen handlederna ska det nog kunna fungera. Men, jag tror inte jag kommer att tycka att det är särskilt roligt....


Fantomen x3



Beckan och Stensmo in action.

Nya löparskor

Man hinner knappt avsluta ett projekt innan det är dags att börja förbereda nästa... Motivationen ökar nämligen för varje gång man kliver över en mållinje och det blir som ett gift - man vill hitta fler nya, tuffa och annorlunda lopp att ge sig på. Näst i tur är visserligen Vansbrosimmet, men det ligger så himla nära i tiden, knappt tre veckor, att det inte hinner bli nån riktig satsning. Dessutom är simning inte riktigt min grej, så det känns roligare att titta ännu ett snäpp längre fram i tiden. Löpning! Lidingöloppet i slutet av september ska avsluta klassikern (om jag nu överlever i de kalla dalaälvarna...), men innan dess är min plan att värma upp med Birkebeinern den 10 september. Därför gjorde jag igår slag i saken och införskaffade nya löparskor. Kan knappt bärga mig tills dess att jag får komma ut och känna på dem!

Vätternrundan 2005

Strax innan tio på fredag morgon bar det av till Motala. Uppsala visade sig från sin allra bästa sida med närmare 25 grader varmt och strålande sol när vi hängde cyklarna på bilen, och våra adrenalinnivåer steg nog ännu en aning. Väl i Motala såg vi till att installera oss i den lägenhet vi lyckats hyra för helgens eskapader och den visade sig ligga optimalt till - knappt 300 meter från såväl start som mål. Efter att ha burit upp alla fyra cyklarna - det var jag, Olle, Beckan och Erik Stensmo som skulle campa ihop - var det dags att hämta ut nummerlappar och att ägna sig åt traditionell långloppsshopping. Det är konstigt det där, men det finns alltid nåt man behöver.... Denna gång blev det en vindtät supertunn cykeljacka (dock inget korvskinn á la Kila) som lätt fick plats i ryggfickan på tröjan. Olle inhandlade en cool Brikotröja. Efter shopping gällde nästa stående långloppsinslag - proppa magen full med pasta - och därefter bums i säng. Då var klockan knappt 19 tror jag...

Vid 01.00 ringde min väckarklocka. Då var det kaffe, ostkaka och macka med banan som gällde. Ostkaka är nämligen enligt säkra källor den bästa sista uppladdningen inför ett långlopp - betydligt mer proteinrikt och lättspjälkat än havregrynsgröt. Men... måste nog säga att lightversionen är att föredra....




Strax innan två var det dags att bege sig mot startområdet. Beckan och Stensmo hade redan cyklat iväg eftersom de hade starttid 02.16. Min start gick 02.32 och Olles 03.00. Om man zoomar in klockan på micron så ser man att jag faktiskt talar sanning.




Själva loppet gick faktiskt förvånansvärt bra. Ända till Jönköping kändes allt mest bara lätt och skoj. Det var häftigt att cykla den första timmen i mörka natten och se alla röda baklysen ringla sig fram på den östgötska slätten. Ganska snart hittade jag en kille och en tjej som höll bra tempo vilka jag kunde haka på. Strax innan Gränna dök det dock upp en klunga på säkert hundra cyklister, vilket gjorde att tempot drogs upp en aning och jag drogs med i suget. Efter det såg jag inte till killen och tjejen nåt mer... Utanför Jönköping började dock eländet. Ett tag trodde jag vi skulle klättra till månen för vägen slutade aldrig att stiga uppåt. Då hade vi dessutom motvind och det fanns ont om klungor att ta rygg på. Kände av en viss tendens till misströstan vid 13 mil men det gick otroligt snabbt över. Efter Hjo blev allt mycket lättare - himlen sprack upp till klarblå och molnfri och solen värmde så mycket att jag fick plocka av mig både överdragsbyxor och den nya jackan. Mellan 22 och 27 mil kände jag mig otroligt stark och fick vid flera tillfällen dra ett gäng gubbar uppför de långa stigningarna. Ett tag trodde jag till och med att jag skulle hinna ta mig in på 12 timmar, men det var innan jag visste hur de sista tre milen var.... Där kom nämligen alla "småjävlarna", små branta backar som totalt suger musten ur en! Då lovade jag mig själv att "detta gör jag aaaaaldrig mera om"... När det var 2 mil kvar förstod jag att 12 timmarsgränsen skulle spricka ordentligt och sluttiden blev därför 12.31.




Nu, ca två dygn senare, är jag ganska nöjd med mina 12.31 också. När jag tänker tillbaka på loppet så finns det inte så mycket som jag känner att jag skulle gjort annorlunda. Det är alltid svårt när man gör något för första gången. Jag var mest rädd för att ta slut och väntade liksom under Siljan på att den totala tröttheten skulle slå till. Den här gången gjorde den det - men då hade jag bara 300 meter kvar till mål....

Hur som helst så är känslan efter ett avklarat långlopp helt fantastisk - i alla fall om man gjort någolunda bra ifrån sig. Det är ungefär som efter en avklarad tenta. Man vet att nu kan man bara gå omkring och känna sig nöjd och belåten i ett par dagar och proppa i sig mat i enorma mängder - för är det nåt man blir så är det hungrig. Jag har till och med börjat tänka om, så hotet från Johan Stenberg om att ge mig en startplats i 30-årspresent (nu är det visserligen ett tag kvar dit....) känns inte längre som ett hot. Jag skulle nog mest bara tacka och ta emot och sedan se till att göra det på under 12 timmar :o)

Resultat:
Erik Stensmo 10h 18min
Olle Sundberg 10h 21min
Magnus Olsson 11h 9min
Johan Stenberg 11h 13min
Mårten Wikström 11h 40min
Johan Bäckström 11h 40min
Alexandra Patriksson 12h 31 min

vilket tydligen ledde till följande placeringar

886 Micke
1176 Stensmo
1217 Olle
2062 Magnus
2132 Stenberg
2726 Mårten
2726 Beckan
4110 jag

Med tanke på att det var mer än 14 000 som fullföljde rundan i år kan vi nog säga att vi alla gjorde ganska bra ifrån oss.

Vätternrundans officiella hemsida

Knappt 45 timmar kvar.....

Sitter på jobbet framför datorn i värmen från solen som skiner in genom mitt fönster. Det är mindre än två dygn kvar till starten går och jag känner hur jag börjar ladda mentalt. Ska nog sluta lite tidigare idag så att jag hinner hem och packa. Eventuellt blir det en sväng på stan för att dubbelkolla så att jag har allt. Jag behöver bland annat små plastpryttlar för att kunna byta slangen om jag får punka.

Och så ska jag be till nån vädergud att vi slipper få regn.....

Siljan runt 2005

Om jag ska sammanfatta gårdagens lopp med ett enda ord så finns det bara ett att välja på - regn!
Det började redan i radion i bilen på vägen från Boda till starten på Sollerön. Då verkade det fortfarande lugnt i dalarna, men vi hörde vädergubbarnas förvarningar om vilka skurar som just då drog förbi i östergötland. Och jag kan lova att det några timmar senare drog förbi Siljan också. Först en liten skur efter ca 7 mil som snabbt avtog och glömdes bort. Men strax efter Tällberg, med ca 10 mil bakom oss och 6 kvar, då drog det igång och vid kontrollen i Leksand fullkomligt öste det ned. Det intressanta i det hela är dock hur man till slut bara ignorerar det. När man är så blöt att man lätt skulle kunna tro att vi passat på att ta årets premiärdopp i närmaste sjö, då spelar det liksom ingen roll längre.

Så här, ett dygn efteråt, har jag dock enbart positiva minnen från de 16 milen. Det gick förvånansvärt lätt, och den där totala tröttheten som jag hela tiden väntade på kom aldrig. Synd bara att vi inte ökade tempot lite tidigare... Nästa år är det sol och 5 1/2 h som gäller :o)

Resultat:
Erik Stensmo 5h 8min
Mårten Wikström 5h 21min
Johan Stenberg 5h 30min
Johan Bäckström 5h 36min
Olle Sundberg 6h 21min
Alexandra Patriksson 6h 21 min





Något kall, våt och frusen... Observera pölen i bakgrunden - den fanns definitivt inte där när starten gick!

Siljan runt